MinaKatarina

Jag har hört om ett ord.
Jag har hört om en känsla.
Känslan påstås vara den bästa i världen.
Och så kanske fallet även är.

Jag har hört om människor som har blivit lyckliga på grund av denna känsla.
Jag har hört om människor som har blivit olyckliga på grund av denna känslan.
Och så finns det de som bara inte vet.

Kärlek.
Jo jag tror på kärleken.
Jag tror ju på Gud, således skulle det vara omöjligt att inte tro på just kärleken.
Fast hur skiljer man då på kärlek och något som bara liknar kärlek.

Kärlek är en så fin känsla, sak men världen har gjort den till något så tråkigt, fult och typiskt.

Hm, kärlek. Stort ord.

Jodå, som ni märker har tisdagens alla äventyr gjort att jag slagigts extra hårt av lite kvällsflummighet. Fint så.

punkt

Och med det samma känner jag mej dum, liten, ful och dålig.
Men får hoppas att fallet inte är så, utan som Säkert sjunger "kanske hade du dålig täcknig... just den dan."

Jodå, jodå.

NU: matte.
En liten stund iallafall, sen House.


//Hon som alltid skriver här.